Ryggskott kan ibland bero på diskbråck, kotförskjutning eller hoptryckta eller slitna diskar, men oftast hittar man ingen orsak.

Åtta av tio personer får ont i ryggen någon gång. Ryggbesvär är ungefär lika vanligt i alla åldrar, till och med hos barn och tonåringar.

Symtom på ryggskott

Du får oftast ryggskott i nedre delen av ryggen, ländryggen. Värken kan komma plötsligt med smärtor från muskler, kotleder, diskar och ledband. Ibland strålar värken ned över skinkor och höfter och kallas då ischias. Ryggen låser sig.

I början får du mer ont av alla rörelser. Vartefter du blir bättre är det bara vissa rörelser som gör ont, till exempel att stå framåtböjd, sitta eller vrida dig.

Förebygga ryggskott

Motion stärker dina rygg- och benmuskler. Välj den typ av motion som passar dig bäst. Det viktigaste är att du rör på dig regelbundet.

Lär känna din rygg, vad den kan och inte kan, för att slippa ryggskott i framtiden.

Egenvård vid ryggskott

Du blir fortare bra i ryggen om du håller igång som vanligt. Ligg bara till sängs de första dagarna om du har mycket ont och svårt att röra dig. Långvarig vila gör mer skada än nytta. Det kan leda till att du blir stel i leder, muskler förtvinar, skelettet urkalkas och att du får blodpropp.

Försök att arbeta om du kan. Undvik att sitta still. Var försiktig med att vrida kroppen samtidigt som du lyfter något. När du lyfter något, tänk på att hålla det nära kroppen.

Så snart det är möjligt kan du börja försiktigt med att promenera, stavgå, åka skidor, cykla eller simma. Det är inte farligt om det gör lite ont.