har haft en kanondag och jag älskar min pojk så galet mycket =)
för har nämligen spenderat den med honom
hade jag inte haft honom (eller haft och haft) delat mitt unga liv med
så hade jag nog helt enkelt inte klarat mig såhär bra under dessa år.

för fyfan vilken uppväxt jag har haft. eller från att jag var 6 iallafall
för det var från den åldern jag kommer ihåg allt
tex när jag stog och kollade genom köksfönstret och mardrömmen
man kan tänka sig händer. pang! eller när jag gömde mig bakom väggen
in till köket och jag hörde huvudet smällde i väggen om igen
så mycket hemligheter som en människa bär på. går det att gissa?

och jag tycker det är helt galet synd att inte alla får känna dom känslorna jag känner för martin
för när man får den dära blicken som skriker hur vacker jag är
och när man även hör hur han säger ''vad fin du är'' åååh
då växer man och blir några cm extra.. eller m växer man nog

och när det är läggdags och man ligger och väntar på det där smset
som man vet kommer.. det blir liksom pirrigt i magen nu också
fast det har gårr snart 3 år. 3 underbara. vi var så unga när vi blev ihop
och det är vi nu också. men det känns så kanon!

folk som undrar hur länge vi har vart ihop blir helt förskräckta när dom hör 3 år
för det är itne många som har klarat det från när man har vart så ung
men det jag tycker är värst av allt. det är hur folk i min ålder frågar mig:
hur många gånger jag har vart otrogen?
va?
vad sa du?
är inte det självklart att det aldrig har hänt?
otrohet mina kära vänner kan jag tala om, är det värsta jag vet.

<3 i'll be here.